staravenue

Då var det onsdag och ungefär en och en halv vecka sedan jag skrev senast. Känner att jag är nere i en svacka nu, har inte mycket inspiration till någonting egentligen och därför har det väl inte blivit mycket bloggskrivande heller.
Är inne på tredje veckan av min praktik och det funkar väl Okej, känns väl mer som att jag kommit fram till att just den typen av avdelning nog inte är min grej riktigt eller så är det bara min totala ovana som talar. Har ju ingen erfarenhet och är inte färdig med utbildningen än heller och då är det nog lätt att känna sig lite vilsen och känna prestationsångest. Oh well. Vi får väl se hur resten av tiden går.

För övrigt har jag denna helg som nu varit praktiserat och därmed tagit det rätt lugnt. I söndags kväll däremot var jag så rastlös, trots att jag den morgonen hade gått upp vid 05.00, så jag tog mig bort till A där det bjöds på kladdkaka, gott. :) Efter det satt vi och snackade en stund om allt mellan himmel och jord för att därefter sitta och spela kort i A's kök när T väl kom hem. Inte långt därefter slutade med att alla tre satt och spelade Yatzy och flummade riktigt ordentligt, så kul det var! :)
När det var dags att fara hemåt bestämde jag mig för att sova i gamla lägenheten på Ättekulla och A höll mig sällskap bort till Statoil. Hela vägen snackades det som bara den och temat för denna gången var nog "lycka". Vi pratade, vi mindes, vi undrade, vi filosoferade och vi tänkte framåt.
Väl på Statoil inhandlades även kaffe och det slutade med att vi satt där någon timme just like old times.. När vi sedan skulle gå åt varsitt håll höll vi varandra sällskap på mobilen då det trots allt var mitt i natten och medans jag gick mot Ättekulla kom sådan känsla av nostalgi över mig. På ett positivt sätt, som en trygghet. En längtan efter den tryggheten och den ro som jag känner att jag inte längre har..
När jag la mig i sängen i vad som varit mitt gamla rum kände jag att jag kunde andas på ett helt annat sätt, mycket bättre än annars. Jag kände mig tillfreds, trots mina 22 vakna timmar. Och den natten somnade jag för ovanlighetens skull i ett helt nersläckt och tyst rum - det var länge sedan jag sov så gott.

Veckan hittills har varit både upp och ner, jag har inte mått så super bra. Haft mycket ont i huvudet och illamående, ont i kroppen och seg i huvudet som om "någonting är på gång" men inte bryter ut riktigt. Rikigt pain in the ass för motivationen att göra något alls är lika med noll. Har även känt mig febrig vilket har resulterat i 1 ½ sjukdag.
Imorgon väntar ett arbetspass för att sedan bege mig mot bussterminalen för att ta mig vidare mot Oslo, det var sjukt länge sedan nu. Nog inte varit där på 1 ½ år nu och jag längtar dit, ska bli så himla mysigt att hälsa på mamma! Ska också bli skönt att få ett miljöombyte och hitta på nåt skoj.
Y hänger med till mamma i Oslo vilket är mycket trevligt. Väl där ska vi också träffa C och S som jag inte träffat på hundra år känns det som även om det inte var såå länge sedan jag iallfall träffade S. :) Det obligatoriska besöket på The Dubliner's är ej att förglömma på fredag kväll, riktigt nice. :)
Nä, jag hoppas på att denna helgen ger mig andrum så jag åker tillbaka med nya krafter till det som behövs när man väl är hemma igen.

Nu ska man väl snabbt slänga ihop packningen och sen är det Grey's Anatomy. Efter det blir det nog läggdags.

Ja, min önskan om en solig morgon och förmiddag gick ju i uppfyllelse men tror ni jag fått något vettigt gjort för det..? Icke! Men nu måste jag ta mig själv i kragen och komma igång, så här kan man ju inte ha det!

Tror nog att min ineffektivitet till stor del beror på att jag egentligen hade velat hitta på någonting annat, eller ja.. Om man åtminstone hade haft sällskap? Det är nästan så man har den där söndags-känslan som min vän J beskriver ungefär som en dag fylld med ångest och man vill inte röra sig från soffan/sängen men samtidigt vill man så desperat hitta på någonting vilket man nog är fullt villig att gå med på bara det inte kräver någon ansträngning från ens egen sida..!
Well.. Okej, jag känner för att vara hemma. Men. Jag hade kunnat städa.. Jag hade kunnat sticka ner till affären för att handla en aning och jag hade faktiskt kunnat ta mig bort till gymet för att sola. Men grejen är att det är så extremt tråkigt att behöva göra detta själv!
Det är DET som är grejen, förstår ni!

Aha. Så där. Nu när man då funnit problemet, vilket förmodligen är att jag är sällskapssjuk, så återstår bara ett annat liiitet problem för att kunna lösa det första problemet.. Och det är.. Att ALLA man känner känner så här en söndag! Om det så är för att folk är bakfulla eller om det bara är vanlig söndag-seghet som drabbar människosläktet, sista lediga dagen innan en ny vecka börjar som kräver nya tag, så vill sällan folk röra sig från hemmet!
Så good luck att hitta trevligt sällskap som är villigt att komma över. En söndag. :P

Jag har blivit ganska kass på att blogga på sistone. Vet inte varför, dåligt flyt med ämnen kanske..? Eller att jag helt enkelt haft saker att tänka på men valt att hålla dem vid tanken..? Oh well.

Har iallafall börjat min praktik och det har väl än så länge gått bra. :) Min handledare är dock sjuk och jag vet inte när hon kommer tillbaka men jag har blivit mycket väl omhändertagen av de andra som jobbar där så länge. :)
Kan även stoltsera lite med att jag tagit blodsockerprov, Hb och venprov och venprovet fixade jag på första försöket utan några större konstigheter - så nöjd jag var! Haha! ;D Hb var dock mycket svårare då det gäller att vara hyfsat snabb! ;)
Dock är det två grejer jag tyvärr fick säga "Hejdå" till inför min praktik och det var mina naglar och min läppiercing. Visst, naglarna växer ut igen och bla bla - så sett lugnt. Men min piercing.. Usch, det var hårt. Den växer ju igen på nolltid så efter ett arbetspass på cirka 9 timmar kan man ju glömma att få igenom det smycket igen. :( Nä, det var sorgligt, mina vänner..
Så nu är man hursomhelst utan läppiercing och det känns halv-skumt. Velat haft det så länge och hann inte ha den mer än 1 ½ år, men ja. Så är det. Känns ganska tomt nu..

Nä, jag ska sluta beklaga mig. I know, I know : dagens I-landsproblem..

Annars då?
Ja, jag hoppas på solsken så att det blir lättare att gå upp på morgonen så man får lite vettiga saker gjorda, så som att städa till exempel. Även om det lockar att gå ut i solskenet så får man ju mkt mer energi till nödvändiga saker om solen tittar fram. :) Så tänkte ta tag i städning av lägenheten imorgon, lika bra att passa på nu eftersom jag nästa vecka praktiserar större delen av veckan. Måste även planera in plugg-tid så man blir klar med inlämningarna. Puh.
Ja, det ska nog gå bra. :)


Tänkte även bjuda på en dagens-lista. :)

- Dagens bästa: Att min bror kom över helt utan förvarning med egenlagad lasange. :D
- Dagens sämsta: Att initiativ-förmågan knappt varit befintlig, ha. ;)
- Dagens låt: Takida - Curly Sue, så vacker.
- Dagens tanke: Hur framtiden kommer att utvecklas för den ene och den andre..
- Dagens roligaste: Att helt oplanerat sitta och spela gitarr + piano med min bror. :)
- Dagens tråkigaste: Att dagen kanske inte blivit riktigt som den var tänkt och ganska ineffektiv. :P

Satt precis och läste några bloggar och came across en text som jag tyckte var bra, väldigt talande..

"Now that it's all said and done, I can't believe you were the one -
to build me up and tear me down, lika an old abandoned house.
What you said when you left, just left me cold and out of breath -
I fell too far, was in way too deep, guess I let you get the best of me.

You took a hammer to these walls, dragged the memories down the hall -
packed all your bags and walked away, there's nothing I could say.
And when you slammed the front door shut, a lot of other's opened up -
so did my eyes so I could see, that you never were the best for me.

Well, I never saw it coming, I should have started running -
a long, long time ago!
And I never thought I'd doubt you, I'm better off without you -
more than you, more than you know.
I'm slowly getting closure, I guess it's really over -
I'm finally gettin' better.
Now I'm picking up the pieces from spendig all of these years
putting my heart back together.
'Cause the day I thought I'd never get through - I got over you!"

Ja, jag tänkte då om man kanske skulle blogga lite idag, det var ju ett tag sedan sist. Men har inte riktigt känt för det.. Hm.

Så vad finns att berätta? Ja, en hel del men det är säkert massor av det som kanske inte är av allmänt intresse, exempelvis en massa pluggande inom kursen Sjukvård. Den som förstår mig på den punkten ur både ett internt komiskt perspektiv och ur ett intresserad-av-ämnet perspektiv är isåfall Y. :)
Har fått en del gjort faktiskt och satsar på att få allt färdigt innan min praktik börjar på tisdag. Denna gången hamnade jag på AVA (Akutvårdsavdelningen) Kirurgen. Ska bli intressant. :)
Jag och Y började prata om det, att vi snart är klara med utbildningen. Kan verkligen inte fatta det, känns som om det var nyss vi började men before we know it kommer vi stå där och vara färdigutbildade! Ett och ett halvt år är snart förbi och jag trodde aldrig jag skulle säga det om skolan, där jag haft så enorm otur och därmed dåliga erfarenheter, att jag verkligen kommer att sakna att gå dit! Sakna vår lärare, sakna kurserna! Jag trivs verkligen så bra! :) But everything comes to an end, right? Och det behöver ju inte alltid vara något negativt. ;)
Har lärt mig så oerhört mycket, äntligen fått bevisat att det finns lärare som är uppmuntrande + kunniga och ej att förglömma så har jag ju träffat min kära Y också! :D Är riktigt glad för att jag valde att gå denna utbildningen. :)

För övrigt har jag suttit och spelat gitarr nu ett tag så det värker i fingrarna, se där. Blev inspirerad (läs: tillsagd) av min vän D, skickade nämligen en egen skriven dikt (oj, oj.) varpå D tyckte jag skulle göra en låt av det. Han föreslog två ackord, men herregud vilken fingersättning. Och dessa ackord isn't even supposed to be hard..! Men jag är verkligen fortfarande på det stadiet att jag inte ens kan få kallas för nybörjare, I'm way below that. ;P
Jag tyckte att D kunde stå för det instrumentala nu när jag skrivit texten och allt, tyckte det hade varit rätt coolt att ha skrivit en låt ihop på 30 mils avstånd. Det var ju faktiskt så Savage Garden gjorde med sitt album "Affirmation", satt i varsin ende av världen och fixade ihop en skiva från början till slut. Det du.
Men i slutändan blev jag iallafall såpass inspirerad att jag satt och övade på en och samma låt i typ 1 ½ timme, haha. Tycker faktiskt det är riktigt roligt, hade man haft pengar så kanske man skulle gått någon kurs? ;D

Annars då? Ja, ingen kan väl ha undgått det blåsiga vädret som främst ska ha drabbat oss i söder. Avskyr när det är sådana stormvindar, man vill så gärna hitta på saker men man är ju verkligen inte lockad att vistas utomhus. Men ja, man får väl hoppas på att solen tittar fram snart. :)

Min vän S ska förresten flytta till Oslo för några månader framöver tills det bär vidare till USA för att plugga. Det är ju inte kul alls varje gång S drar men är ju så klart glad för S att det hittas nåt som det trivs med. :) Då har jag hela tre personer i Oslo som ligger mig varmt om hjärtat; mamma, S och C. Trevligt, trevligt - och jag som ska upp till Oslo snart. :D

Nä, om man skulle lägga sig..? Man kanske orkar se en film trots allt.. ;)