staravenue

Jag blir så trött. Känner mig så dränerad på energi just nu som jag egentligen hade velat lägga på annat. Men vad ska man göra. Nu ska jag och N snart äta middag och ha det mys, kanske blir någon film sedan. Såna stunder skänker ju alltid glädje. :)

Satt och tänkte på en sak..
Som jag skrev till D; det finns de människorna som ser saker i svart och vitt och sen finns det de människorna som ser saker i en mängd olika nyanser. Jag tillhör definitivt en av dem som ser saker enormt nyanserat inte minst utifrån perspektivet att vi alla är så olika. Man kan ha förståelse för andras olikheter, man kan ha viljan att förstå och ibland förstår man inte alls men det viktiga i sammanhanget är acceptans utan att fördöma. De människor som ser saker svart eller vitt har kanske lätt att döma - det finns bara ett rätt eller ett fel och man tar inte hänsyn till omständigheter. Har känslan av att dessa även är mindre öppna för "den andra sidan", man har bestämt sig; svart eller vitt.

Inom gruppen av nyanserade människor finns det de människor som känner, ser, tänker och hör bortom alla fasader men vet inte vad de ska göra med allt. Sen finns det de människorna som är analytiska; ser till orsak, verkan samt lösning. Jag är verkligen en av de nyanserade människorna som analyserar till minsta beståndsdel för att sedan finna en lösning. Det kan man tycka vad man vill om och för min egen del är det på gott och ont men man blir iallafall väldigt lyhörd gentemot andra. Som sagt, på gott och ont, för ofta ger man mer omtanke än vad man får. Det som blir min undran är då.. När man som nyanserad analyserande person befinner sig bland svart-eller-vitt-tänkande, hur ska man göra sig hörd, icke dömd och accepterad?

Det som dock är underbart är när man möter någon som även den är lyhörd, då kan man prata om vilken omtanke det ger från båda håll. En sådan god cirkel.