staravenue

Idag var det för ovanlighetens skull heldag i skolan, 08.30 - 16.00. "Estetik och kultur inom vården" var temat men efter att vi lämnat skolan igår med förvarningen att inte ha på oss oömma kläder om vi kanske fick färg på oss så visste man inte riktigt vad man skulle förvänta sig.
Klippa, klistra och måla/kladda-stunder har man ju varit med om förr i skolan där poängen varit att "släppa loss" och bejaka den halvan av hjärnan som oftast är i vilotillsånd, det har dock alltid blivit så tramsigt och löjligt av det hela och mest känts onödigt till slut. Så, man befarade ju en aning att det skulle bli en "favorit i repris" men jag kan av hela mitt hjärta säga just nu att jag är så glad för att vår grupp i skolan fick vara med om det här.

---

Det hela började med att vi fick en saga berättad för oss i "prins-och-prinsess"-stil och därefter skulle vi med kladdkritor och vattenfärg måla ett motiv vi fastnat för i sagan. Detta var faktiskt riktigt mysigt, vem gillar liksom inte sagor? :) Det motiv som jag målade fram var prinsessan när hon blivit förvandlad till en guldgås, haha. ;)


Efter en kort fika-paus blev det en kort meditation med syfte att slappna av och rensa huvudet på gamla tankar för att sedan låta "färg av ljus" måla tankarna och sedan låta denna färgen droppa genom kroppen - härligt. Kan ni inte se det framför er? Bara att höra det känns underbart, "färg av ljus". :)

Efter detta fick vi ställa oss framför två långbord klädda med papper och färg för att sedan låta penseln gå lite hur som helst. Efter några sekunder skulle alla ta ett steg vidare och detta fortsatte några varv. Nästa uppgift blev sedan att leta fram 3 st bilder/motiv i de här stora färgskapelserna och därefter klippa ut dem och klistra på ett vitt pappersark. Det som återstod av det vita pappret fick vi sedan måla och fylla ut med vattenfärg/kritor och då gå efter den vision eller känsla vi hade. "Finishen" blev sedan att vi skulle skriva en berättelse/saga utifrån vad vår "konst" nu än föreställde och sedan berätta detta för gruppen. :)
Mina bilder jag klippte ut och klistrade fast var ett "klot" bestående av några cirklar i orange och svart, ett hjärta, en blomma och slutligen någonting som liknade en sol. Solen blev en halvcirkel och blev satt längst ner på pappret i mitten, ovanför sattes restrerande 3 bilder lite ihopsatta och utifrån solen målade jag vågor utåt i regnbågens färger.
Min "saga" blev i något filosofisk stil där solen var universums mittpunkt - hjärtat var människans mittpunkt. Det finns mörker och regn - det finns deppiga dagar och sorgsna dagar. Poängen blev att det behövs både regn och sol för att få regnbågens färger att lysa som klarast - naturens regnbåge liknade jag vid människans liv.

Efter lunchen skulle vi ställa upp oss vid långborden igen och dela in pappret framför oss i 4 delar. Därefter fick vi lyssna på 4 musikstycken och utifrån det måla de känslor vi fick av musiken. Detta var både roligt och jobbigt. Musik är mitt allt och därför framkallas alla möjliga känslor väldigt lätt hos mig när jag hör musik. Det som var svårt var att få ner känslorna till en bild och det som var jobbigt var alla möjliga känslor som bubblade upp.
Till varje bild skulle vi skriva det ord vi förknippade mest med känslan vi hade till resektive bild. Mina ord blev "fridfullt", "mörk passion", "lugn" och "natur". :)
"Fridfullt" kom av ett stycke gregoriansk musik, "mörk passion" kom från en dramatisk tango-aktig låt som var åt det mörka hållet (tyckte jag), "lugn" var ett stycke med lite porlande vatten och andra ljud som fick mig att tänka på grönska. "Natur" var en låt som först ingav känslan av hot eller överlevnad men inte på något sätt vilt eller aggressivt, mer en "ond aning"-känsla blandat med lite indian-sång. Det var svårt att välja ett ord för sången ingav ändå en känsla av "frihet" så därför fick det bli "natur" - kan vara både fri och farlig.
När vi var klara tittade vi på allas bilder och alla fick förklara hur de hade tänkt och så. :)


I sista momentet fick var och en välja 3 kort från en korthög som föreställde olika motiv och vi fick bara själva titta på dem. Utifrån bilderna skulle vi nu skriva ytterligare en saga men vi fck nu 4 minuter på oss och var tvungna att skriva konstant. Vi skulle inte tänka efter och om vi inte kom på nåt för sekunden skulle vi hellre bara skriva "la la la" tills vi kom på nåt - pennan skulle gå hela tiden i 4 minuter. Till vår saga skulle vi sedan rita en tillhörande bild.
Jag fick ett kort med en skattkarta, ett med vad som såg ut som ett träsk/sumpmark och ett med en skog där ett djur låg bakom ett träd dödat av en pil.
Min historia blev om Prins Theodor som fått i uppgift att hitta en skattkista och till sin hjälp hade han en karta och sin trogna springare (som jag tänkte skulle blir skjuten av en pil sen..). Detta var då en väldigt ansvarskrävande uppgift som han kände sig hedrad över att ha fått och dessutom en uppgift som ingen hittills i hans familj klarat av. Det var med tyngd som hans far lämnade över uppgiften då han var tvungen att inse sitt eget misslyckande men samtidigt fick fadern en känsla av hopp. Kanske skulle Theo vara den som lyckades hitta skattkistan som innehöll svaren på det familjemysteriet som jagat familjen från generation till generation. Han hoppades innerligt..
Sen kom jag inte längre, haha. Tillhörande bild blev en skattkista. Spännande? ;D

---

Det var så otroligt givande, ett bejakande av de sidor vi annars är så duktiga på att försaka på grund av vår stressade lilla värld med alla dessa måsten hit och dit. Jag tror alla hade behövt ha en sådan här dag någon gång ibland där fokus hamnar på något helt annat än allt man ska lära sig, kunna och ansvara för. En dag som går till ens innersta och där man låter det innersta komma fram på dessa kreativa sätt. När man fick därifrån var man helt uttömd på känslor men ändå fylld till bredden med känslor. Kanske uttömd på gammalt och uppladdad med nytt? Även om man är ganska slut i huvudet nu var det ändå en energikick. Otroligt härligt! :)