staravenue

Vill först och främst bara säga att jag är så glad för att jag har sådana underbara vänner. Tack främst till Y, D och min bror för det stöd jag fick igår - ni anar inte vad det betyder för mig.
Tack Y för långkvällen igår, för att jag får älta och känna att någon lyssnar och finns där. Tack till D för alla stärkande ord och tack M för ditt broderliga stöd.
Jag vill att ni ska veta att även om det kanske inte märks på en gång så gör ni sådan enorm skillnad när ni låter mig veta att det finns människor där ute med stora hjärtan - speciellt i en situation där det framgått att det finns dem utan empati och ärlighet.

För det var det som bekräftades igår, att såpass mycket av det som sagt och gjorts inte varit något annat än lögner. Ifrågasätter allt det jag blivit matat med under så lång tid och någonstans trott varit.
På ett sätt var det inte oväntat men jag antar att jag ändå hoppades på att bli motbevisad eller iallafall behandlad med respekt.
För vilken gång i ordningen sitter jag nu här och känner mig grundlurad, kränkt och nedvärderad? Jag vill inte alls sätta mig i offer-rollen, jag vill bara få säga det jag vill säga om att ha blivit behandlad med noll respekt och hänsynslöshet. För att bli behandlad på ett sätt som bara boostar någon annans överdimensionella ego, det är kränkande - som att jag inte skulle vara värd mer.
Jag känner mig vilseledd och att jag blivit ledd in på fel väg med flit. Att jag känner mig arg har inte med något annat i den här situationen att göra förutom det faktum att någon som påstått sig vara min "bästa vän" grundlurat mig med avsikt av enbart egoistiska skäl. Min fråga blir hela tiden "varför".
Det är den rutan man hamnar på, om och om igen. Varför?
Är det något jag värdesätter högt så är det lojalitet och att bygga upp ett stabilt förtroende. Denna någon har nu trampat över allt det som betytt någonting för mig och inte minst som denna någon ihärdigt försäkrat mig om faktiskt är.
Jag förstår inte. De som sagts och gjorts av denne har varit oprovocerat från min sida och det har inte bara hänt någon enstaka gång; kontinuerligt under en lång period nu har jag fått höra en del som jag inte ens bett om att få höra. Det som är oförståeligt är varför denna väg valdes, att leda mig in på ett spår som tydligen skulle visa sig vara helt fel? Speciellt när allting just har varit oprovocerat och bara blivit sagt/gjort rent spontant?
Visst, jag har ju distanserat mig och tagit allt hittills med en nypa salt men någonstans fastnar ju detta ändå - jag är ju inte fullständigt känslolös.

Varför hålla kvar och envisas med att försäkra mig om saker som nu i slutändan är fullständig bullshit? Varför grundlura mig med flit, jag förstår inte varför? Det värsta är att jag är ganska säker på att detta inte på något sätt rör den andra i ryggen.
På ett sätt är hela alltet ändå vad som varit en röd tråd genom hela vår historia; att jag blir vilsledd gång efter annan för att den andra inte kan reda ut sig själv och sina behov. Varför göra mig till en spelbricka i ditt falskspel som enbart går ut på att du ska få känna dig över alla andra?
Vad har jag någonsin gjort dig för att förtjäna ditt beteende?

Jag och Y pratade länge och väl om det här igår men båda hamnade på ruta ett hela tiden, vi kunde inte komma på ett enda vettigt skäl till ett sådant här beteende.
Detta har kostat mig såpass mycket att jag sa till Y igår att just nu känner jag verkligen att jag vill inte ha något mer med detta att göra. Jag vill knappt ta i det här med tång och jag nästan önskar att jag aldrig haft med detta att göra från början. Det är nog det som är det mest hemska med hela situationen, att man faktiskt nästan önskar att man aldrig träffat den här människan.
Jag och Y kom då in på hur det måste kännas..? Hur det känns att beté sig och behandla någon så svinaktigt att den andre verkligen inte vill ha något mer med denne att göra? Hur det känns när någon önskar att denne aldrig låtit den andre vandra in i dennes liv?

Detta är något som verkligen känns men det är inget som jag kommer låta kom åt mig mer än så. You're just ain't worth it.