staravenue

Blir så trött. Är trött på allt just nu.
Känner irritation över en del grejer. Exempelvis att det känns som om jag bara pluggar och pluggar men aldrig blir klar. Känns igen eller? Antar att det är så folk känner överlag om de går i skolan. Känner ju visserligen att det går bra men it's a neverending thing även om man samtidigt känner att tiden gått rysligt fort och fortsätter i den takten. Dygnet har för få timmar.

Nya kursen börjar imorgon och surprise, surprise - har inte fått allt gjort i helgen som jag hade velat. Hela Ikea-resan drog ut ganska mycket på tiden, mer än tänkt. Räkna, räkna, räkna - så allt går ihop. Men nu är det mesta inhandlat och fixat iallafall och det är ju skönt. Slipper man ligga och grubbla över det på nätterna.

Har varit och tränat idag förresten. Var ju jätte länge sedan jag tränade sist, har inte "haft tid". Tid har man ju alltid men det har kretsat så mycket annat runt en under lång tid att det lagts på hyllan. Kanske inte så bra prioriterat men tro mig, om ni hade vetat, så hade ni förstått. Och det är väl så det är när man inte mår bra; allt som gör att man mår bra läggs på hyllan för motivationen och orken finns inte. Den sugs ut av allt det negativa när det negativa för tillfället tar mer plats än det positiva. Men nu har jag tänkt att som sagt försöka lägga mer tid och energi på mig själv för att må bättre.
Skolan blev min första grej att lägga total fokus på så det inte blir som så många gånger förr; att man slackar efter för att man mår dåligt. Har gjort skolan till den grej som håller mig uppe just nu och det märks kan jag tala om. Det som jag är mest stolt över, om jag får säga så, är att jag lyckats göra skolan till den grejen som håller mig uppe. Jag har alltid varit en så känslostyrd människa; jag har alltid kunnat resonera sakligt men alltid på bekostnad av mig själv. Jag har kunnat göra bra val, satsat och kämpat men inte för saker som skulle bygga upp mig i längden. Och därav har även skolan tidigare blivit lidande. Det har varit ett "ont måste" istället för något som intresserar mig, lär mig och tar mig vidare. Jag har alltid tyckt om att plugga, faktiskt, men det har gång efter gång funnits omständigheter som gjort att jag vantrivts, inte haft orken eller viljan att ta mig igenom det. Insomnia för att bara nämna en grej av de många; kommer aldrig glömma rekordet på 63 timmar i sträck av vaket tillstånd inklusive skola alla dagarna och dessutom umgänge med vänner.
Men det har inte bara med min inställning att göra att skolan nu blivit mitt fokus utan även att jag äntligen har hittat rätt spår för mig och fått göra det. Haft många hinder på vägen men nu känns det som att jag hamnat rätt. It's still a long way to go but at least I'm on it.
Sen tror jag nog att jag gör skolan lite till min flykt i den vardag jag nu lever i, den blir ibland too much. Men tiden går och snart kan nedräkningen börja. Med viss sorg men ändå med en viss lättnad - det blir ju bäst så trots allt.

Ja, vet inte vad mer jag ska skriva nu. Vill gärna avsluta en skolgrej innan jag går och lägger mig så det är väl dags att göra det nu om jag ska få gjort det alls idag.

Bjuder på en något suddig men mysig höstbild. :) Nighty night.